Resan bort från engångsmaterial i take away-branschen
Från den 1 januari 2024 gäller nya regler; att serveringar som tillhandahåller mer än 150 engångsmuggar eller engångsmatlådor per dag ska erbjuda återanvändbara muggar och matlådor. Det diskuterades av en panel på nyligen avslutade konferensen Pack Point Nordic anordnad av Packmarknaden.
Clara Lidberg från Pantera som tar fram lösningar för att takeaway ska återanvändas flera gånger sammanfattade varför det är svår att gå över till produkter som kan användas flera gånger.
– Vi är vana vid engångsmaterial, det är så enkelt.
Clara Lidberg menar dock att det inte är omöjligt att ändra folks beteende. Hon jämförde med när fildelningssiten Pirat Bay kom. Där laddade många ned halvdåligt inspelade filmer smygtagna på någon bio. När det förbjöds var det många som undrade om vad som skulle hända sen. Men då kom andra tjänster istället som Netflix, Spotify med flera. Hon tror att det är samma sak om engångsförpackningar förbjuds att det kommer komma alternativ som konsumenterna många gånger tycker är bättre.
Hon tycker också att den offentliga sektorn borde bli mer aktiva i det här arbetet med att ställa om, varför inte sätta upp papperskorgar för insamling av kärl som ska gå för återanvändning eller kanske ställa upp med tvättanläggningar för att diska förpackningarna. Någon kanske tycker det är lite överdrivet att till exempel en kommun skulle ställa upp med sådant, är det inte upp till enskilda företag.
– Men det är så man gör för single use produkter, säger Clara Lidberg.
Det finns många utmaningar för att lyckas.
En utmaning är att kunna rengöra förpackningarna på ett sådant sätt så inte livsmedelssäkerheten riskeras.
Det kan också krävas standarder eller liknande för att man ska kunna avgöra hur länge en förpackning kan återanvändas innan den behöver slängas.
Vad behövs då för att lyckas? Iida Miettinen har en del tankar. Hon är grundare av Kamupak, ett finskt företag som genom en digital lösning och hållbara kärl ska få folk att ta med sig lådor osv från snabbmatsställen och återanvända dem flera gånger genom att de lämnas tillbaka till restaurangen.
– Det måste vara superenkelt för konsumenten. Det kan även krävas lagstiftning eller avgifter som styr, säger Iida Miettinen.
Några som verkligen berörs av den nya lagstiftningen och jobbar aktivt med frågan är McDonalds.
– Återanvändbart har framtiden för sig i vissa situationer men i vissa fall är engångsartiklar fortfarande bättre, säger Henrik Nerell från McDonalds.
Han menar bland annat att plastkärl ibland kan vara svåra att diska jämfört med till exempel porslin, ett exempel är läppstift på en mugg som kan sitta riktigt hårt. Därför menar han att det är viktigt att man fortsätter utveckla nya material och bra återvinningsmetoder och inte enbart fokuserar på återanvändbara produkter.
Han menar att det är svårt få kunderna att komma tillbaka med sina lådor även om bolaget testat ett pantsystem. I till exempel Tyskland får de bara tillbaka en bråkdel av alla flergångsförpackningar som de ger ut.
– Mycket måste hända för att det ska bli bättre.
Åsa Stenmarck på Naturvårdsverket menar att det finns många fördelar med att gå över till mer återanvändbara förpackningar inte bara inom restaurangsektor utan att vi måste tänka till kring förpackningar även inom andra områden. Många menar att det kan vara svårt inom livsmedelsbranschen då hållbarheten av livsmedel kan försämras. Åsa Stenmarck menar istället att det kan ha sina fördelar om livsmedelsindustrin kommer närmare oss istället för att livsmedel ska fraktas fram och tillbaka över jorden.
Hon ser att det finns flera exempel på väl fungerande system inom bland annat restaurangbranschen.
– Det finns goda exempel, fortsätt bygga på det som redan fungerar idag. Om du tror du har rätt lösning så marknadsför den.