Undvik kyckling från Thailand menar Världsnaturfonden
Nu har WWFs Köttguiden 2016 kommit. Guiden visar att konsumenter bör välja bort det importerade kycklingköttet och att det svenska köttet faller väl ut i guidens bedömningar men både LRF och Svenskt Kött menar att guiden inte tillräckligt mycket tar hänsyn till skillnaden mellan svenskt och utländskt kött.
– I många länder är det tyvärr fortfarande tillåtet att ge antibiotika till djur som tillväxtfrämjande eller i förebyggande syfte och det leder till ökad antibiotikaresistens. Dåliga exempel som når oss i butik eller på restaurang är det asiatiska kycklingköttet och nötköttet från USA som vi helt enkelt borde välja bort, säger Anna Richert, sakkunnig hållbar mat på WWF.
Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. En för frikostig antibiotikaanvändning kan leda till att bakterier blir resistenta mot fortsatt behandling och att mediciner till såväl människor som djur förlorar sin effekt.
I årets Köttguide visas att importerat EU-ekologiskt kött i många fall inte lever upp till grönt ljus. Det svenska EU-ekologiska köttet får en högre bedömning tack vare de mer omfattande djurvälfärdskraven som finns i Sverige.
Flera nya vegetariska och veganska produkter har också förts in i årets köttguide. Alla proteinlivsmedel från växtriket får grönt ljus och är bra alternativ för en hållbar och hälsosam kost.
Både LRF och Svenskt Kött välkomnar att antibiotikaanvändning är med som ett kriterium men båda tycker att guiden har brister. LRF saknar tydliga signaler till konsumenterna att det är stora skillnader i klimatutsläpp mellan svenskt och importerat kött. Det svenska köttet har generellt avsevärt lägre klimatutsläpp per kg nötkött, griskött eller kyckling men hamnar ändå inom samma spann som importerade produkter i guiden. Det gör det omöjligt för konsumenten att se att det är skillnad i utsläpp på svenskt och importerat. Guiden missar därför målet med enkla riktlinjer till konsument.
– Det är skillnad på kött och kött. Vårt råd till konsumenten är därför enkelt – när du äter kött, välj svenskt så hamnar du rätt, säger Åsa Odell, vice ordförande LRF och ordförande i LRFs köttdelegation.
– Det är rätt att WWF äntligen inkluderar antibiotikaförbrukningen, säger Åsa Odell, eftersom det är ett mycket bra sätt att mäta hur djuren mår. I Sverige har vi lägst användning av antibiotika i hela EU.
– Svenskt kött framstår som det naturliga valet när jag läser guiden, säger Svenskt kötts vd Elisabet Qvarford. Svenska bönder har genom förebyggande djurhälsoarbete och långvarigt arbete med att bekämpa sjukdomar minskat behovet av antibiotika.
Endast naturbeteskött och ekologiskt kött får grönt ljus i Köttguiden. Övrigt svenskt kött får gult medan importerat nötkött och griskött får rött ljus.
– Köttguiden är fortfarande för trubbig och ger inte hela bilden. Den tar inte hänsyn till att det är stora skillnader i klimatutsläpp mellan svenskt och importerat kött. Det svenska köttet har generellt avsevärt lägre klimatpåverkan men hamnar ändå inom samma spann som det importerade köttet i guiden, säger Elisabet Qvarford.
– Vi delar Köttguidens uppmaning att äta bättre kött, med det tydliga tillägget att välja svenskt kött när du äter kött. Svenskt kött är bra val oavsett vilken typ av kött du väljer. Varenda mule och klöv behövs i Sverige för att hålla landskapet öppet och bevara den biologiska mångfalden, säger Elisabet Qvarford.