MAT I DAG Båstad: Spårbarhet ger nya affärsmöjligheter
Spårbarhet i livsmedelsnäringen var ett av många seminarier som startade Entreprenörsveckan i Båstad. Det blev en spännande dag där spårbarhet belystes ur många perspektiv. Allt från affärsmöjligheter till praktisk konsekvens för producenter och leverantörer inom fisk, kött och vin.
Först ut bland dagens föredragshållare var keynote speaker Annika Krafve , sektorsansvarig detaljhandeln, GS1, som berättade om hållbar affärsnytta av spårbarhet.
- Vi numrerar världen. Det sker 5 miljoner gånger per dag då streckkoder används.Vi är bakomliggande och arbetar branschöverskridande inom exempelvis livsmedel och kläder i relation med tillverkare, leverantörer, transport- och distributionsföretag samt detaljister, berättade Annika Krafve.
Hon menade att flera saker påverkar utvecklingen just nu. Det är medvetna konsumenter som ändrar sina vanor, nya lagkrav och marknadskrafter som påverkar företagen.
- Här finns stora möjligheter avseende ekonomi, miljö och socialt. Det gäller att ha koll och ligga steget före. Tekniken är här och vi har den.
Annika Krafve belyste också det faktum att spårbarhet innebär för att vårda varumärken.
- Det försvårar exempelvis piratkopiering som är ett stor problem inom områden som kläder och medicin.
Restauranggrossisten har en viktig roll i ledet mellan leverantörer och inköpare på krogar och snabbmatsrestauranger. En av landets stora grossister är Menigo som har 31000 artiklar från 800 leverantörer.För oss innebär spårbarhet kontroll ett led bakåt och ett led framåt. Det styrs via unika artikelnummer. Vi följer också miljöstyrningsrådets kriterier för djurskyddskrav, sa Michael Bengtsson , försäljningschef på affärsområde offentliga affärer.
Hos Menigo har man också satt upp miljömål. Det innebär bland annat att man tagit bort odlad scampi och tigerräkor. Hos oss finns inga rödlistade produkter och all fisk ska vara MSC-märkt.
Fisken behöver spårbarhet och certifiering. Det var rubriken för Monica Hansson , vVd och verksamhetsutvecklare, Västkustfilé AB (bilden).
- Spårbarhetskraven för fisk handlar om kvoter, det vill säga tillåten fiskmängd, redovisning av fiskmängd samt från 1 januari 2015 redovisning av allt man fiskar upp, sade Monica Hansson.
- Vidare måste vi kunna hantera återkallning enligt livsmedelslagen. Det gäller hela bearbetnings- och distributionskedjan ”från jord till bord”. Här har fiskenäringen bara några få timmar på sig att agera.
Den 13 december i år träder en ny informationsförordning i kraft. För märkning av fisk innebär det information om:
1. Handelsbeteckning (exempelvis torsk)
2. Produktionsmetod (exempelvis viltfångad eller odlad)
3. Fångstzon (exempelvis hav eller sötvatten)
Med bakgrund av de senaste årens så kallade köttskandaler talade Anita Persson , LRF Skåne, om nuläget och framtid.
- Livsmedelsföretaget måste veta vem som levererat till mig och vart produkten levererats.
Konsumenten ska få information om köttets ursprung genom märkning. Det positiva med detta är bland annat att det går att spåra bakåt ifall något händer i produktionen. Negativt är mycket administration, det kan vara krångligt och fler kontrollanter som kontrollerar samma saker, menade Anita Persson.
Många minns vinskandalen på 80-talet då glykol blandats i österrikiskt vin. Sen dess har det hänt mycket.
- Vin är idag en global handelsvara och kraven på transparens och spårbarhet ökar i takt med ökad efterfrågan på hållbara produkter. Vi är på god väg att få koll på alla druvor som finns i de viner vi säljer, berättade Martin Horwitz , M.Sc. Sustainable Enterprising, Primewine Group
- Branschen måste ta ett ekonomiskt socialt och miljömässigt ansvar. Vi tror på oberoende märkningar och certifikat. Vi behöver ifrågasätt gamla vanor och se allt ur ett livscykelperspektiv. Man kan inte vara hållbar utan att vara spårbar och vice versa.
Sist ut på seminariet var Ingela Stenson , omvärldsanalytiker på United Minds. Hon beskrev läget just nu så här.
- Tillsatsdiskussioner är stora frågor i Sverige bland annat till följd av det Mats-Eric Nilsson skrivit. Det är ett enormt matfokus till följd av matskandalerna och att allergier och intoleranser ökar. Kritiken mot färdiglagad/förberedd mat är också utbredd, sade Ingela Stensson.
- Samtidigt ser vi trender i form av att all handel blir digital. Mat har blivit en statusmarkör och ett sätt att visa upp sin identitet. Skammen över att inte ha tid påverkar många hushåll. Vi har ett högt matsvinn, till exempel 41 procent av brödet vi köper slängs. Konsumenternas krav på öppenhet och transparens ökar.
- Konsekvensen är spårbarhet på konsumentens villkor, slutade Ingela Stensson.