23948sdkhjf

Pannkaka av min franska köksdebut

Motsatser som man tryggt kan hålla i handen i en föränderlig värld. Mat är status. Mat är moral. Du är vad du äter. En sak som jag befriat och med förvåning noterade i ett av gastronomins hemländer Frankrike var motsatsen. Nämligen att man inte kategoriserar mat. Vad jag konstaterade där var närhet till råvarorna, tillit till den egna upplevelsen och de egna smaklökarna.
Att maten inte behöver vara dyr eller exklusiv för att vara god. Som att en nyskördad och kokt rödbeta har sitt unika värde på samma sätt som maten på en flerstjärnig krog. Saken i sig, ett egenvärde skulle kanske en filosof säga. En kokt korv, visserligen från den bästa charkuteristen i kvarteret, doppad i burken med dijonsenap avnjöts fullt ut, i samma grad, som gastronomiska alster. Likaså med vin. Vinet har en personlighet, inte främst ett pris. Man möter en rätt, ett vin och råvaror utifrån dem.

TROTS DET VAR det med viss försiktighet jag tog mig för att laga mat till de barn jag var satt att passa. Det var en ganska välbärgad familj jag anställts hos, med olika hushållerskor, kulinariskt skickliga och som dök upp vart vi en for. En i huset i bergen, en annan kvinna i villan vid kusten och så en annan som skötte hem och maten i den fasta bostaden i Nice.

MAT SKULLE ÄNDÅ göras ibland till barnen. Något svenskt och enkelt. Pannkaka tänkte jag, det ingen rätt som jag då sett tillredas i de franska hemkök jag besökt. Resultatet blev bra, ungarna och även frun i huset åt med förtjusning. Men var inget märkvärdigt med det tyckte jag. Långt efter att jag flyttat hem kom ett brev, från familjen på Rivieran där jag bott, med hälsningar och tillägget: Vi kommer fortfarande ihåg de underbara pannkakor Ni gjorde. Inte riktigt det som jag hade föreställt mig att bli ihågkommen för.
Smaklig måltidssommar!

LISBETH RAUDEN, CHEFREDAKTÖR REDAKTION
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063