Under de senaste veckorna har många auktoriteter inom kost och hälsa uttalat sig i media med anledning av två nya rapporter där svenskarnas matvanor och välmående kartlagts. Vad som står utom allt tvivel är att situationen i Sverige när det kommer till hur vi äter och hur vi mår, är katastrofal. Men trots detta finns det idag inga konkreta förslag på lösningar ifrån regeringens sida. Martin Jönsson, från det Europeiska projektet FOOD (Fighting Obesity Through Offer and Demand), menar att lösningen på problemet är en subvention på balanserade arbetsmåltider.De nya rapporterna, Folkhälsoinstitutets ”Levnadsvanor” och Livsmedelsverkets ”Riksmaten”, är ytterst relevanta men situationen som de beskriver är dessvärre ingen nyhet. Istället visar de på ett redan välkänt faktum. Fetma är ett folkhälsoproblem som fortsätter att öka. Idag är antalet överviktiga eller feta män i Sverige fler än antalet normalviktiga och situationen är inte mycket bättre för kvinnor. Detta orsakar inte bara nedsatt livskvalitet för många av dessa individer utan kostar även det svenska samhället enorma summor varje år. Den sammanlagda kostnaden för individer och samhälle uppskattas till ca 50 miljarder kronor. Samtidigt som dessa oroväckande siffror publiceras meddelar regeringen att Livsmedelsverket måste skära ned 38 miljoner kronor under de kommande tre åren. Debatten har tidigare kretsat kring individens ansvar och vikten av information, men precis som Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson skriver i en debattartikel som DN publicerade den 13/9, så räcker det inte med att upplysa om goda matvanor. Lösningen ligger i att skapa förutsättningar för att erbjuda sunda val. För även om Livsmedelsverkets nya rapport om svenskarnas konsumtionsvanor visar att vi äter för lite frukt, grönt och fullkorn samtidigt som vi äter för mycket söta och feta livsmedel, så finns det en hög kunskap och ett stort allmänintresse för hälsosam mat. I en undersökning som Lunchfrämjandet lät genomföra i maj i år svarar 75 procent av de tillfrågade att de anser det viktigt eller väldigt viktigt att måltiderna innehåller mycket grönsaker. En tidigare undersökning genomförd av Lunchfrämjandet visar även att om en mer balanserade lunchmåltid skulle göras 25 procent billigare så skulle åtta av tio konsumenter välja det alternativet. Dessutom anser 59 procent av de tillfrågade att en eventuell skattesubvention på hälsosam mat är betydligt mer effektivt än att höja skatten på fet mat. Straffskatt kan absolut vara en bra ide, men inte ett verktyg i sig för att vända trenden.Vårt förslag och sedermera lösningen på problemet är att fokusera på den oerhörda potential som finns i relationen mellan arbetsgivare och anställda, titta bara på den enorma framgång som friskvårdsbidraget har haft sen man 2004 ändrade reglerna. Att på motsvarande sätt subventionera balanserade arbetsmåltider är inte en pekpinne eller ett tvång, det är ett sätt att underlätta det hälsosamma valet. Vi är övertygade om att en prissänkning från 25 procent kan ge en stor konsumtionsförändring och påverka folkhälsan positivt. Sänkningen skulle exempelvis kunna uppnås genom att nivåerna av sociala avgifter och skatt tas bort eller sänks på den del av lönen som används till att ta hand om sin hälsa, också när det gäller kost. Detta förslag är ett av ytterst få konkreta förslag som har presenteras. Det skulle inte bara vara självfinansierande, det skulle bli en plusaffär för de statliga finanserna i form av minskade kostnader för att behandla sjukdomar relaterade till dålig kost och övervikt samt sjukskrivningarna i dess spår. Inte minst skulle det innebära en förhöjd livskvalitet för hundratusentals svenskar som skulle bli friskare och må betydligt bättre än vad de i dag gör.