Nästan hälften av kvinnorna har dåligt samvete över bristfälliga

vardagsmiddagar. Knappt var tredje man känner likadant.

– Olika förväntningar på kvinnor och män resulterar fortfarande i

ojämnt fördelat ansvar för dagliga familjesysslor, säger genuspedagogen

Lisa Andersson Tengnér.Fyra av tio föräldrar (41%) har alltid eller ofta dåligt samvete över bristfälliga middagar under vardagar. Det dåliga samvetet är vanligare bland kvinnorna, där nästan hälften (46%) har dåligt samvete. Bara 31 procent av männen svarar samma sak. 22 procent av kvinnorna känner sig dessutom alltid eller ofta stressade av att planera, handla och laga mat till familjen, jämfört med bara elva procent bland männen. Det visar en undersökning från Aptit där 1 000 föräldrar svarat på frågor om familjens matvanor. – Min tolkning är att det är fler kvinnor som bär huvudansvaret för familjens middag och därför får känslan av oro över att inte hinna med att planera, handla och tillaga maten. Ansvar för något ger stress, och stressen blir negativ när den ger dåligt samvete. Det finns dessutom många förväntningar att leva upp till, som att vara påläst och kunnig för att göra medvetna och ”rätt” val utifrån närings- och miljöaspekter, som också kan bidra till stress eller dåligt samvete, säger genuspedagogen Lisa Andersson Tengnér. Tre av tio lägger över 20 timmar på planering, inköp och matlagning i månadenMatplanering, matinköp och matlagning tar mycket tid i anspråk för svenska föräldrar. Den största gruppen, 30 procent, svarar att familjen lägger mer än fem timmar på planering, inköp och matlagning i veckan. Sammanlagt lägger alltså tre av tio föräldrar över 20 timmar per månad på hela processen, räknat på en månad som består av fyra veckor. Även SCB:s tidsanvändningsundersökning visar att kvinnor lägger ner mest tid på hushållsarbete. Kvinnor lägger i genomsnitt ner 62 minuter per dag på matlagning, diskning och avdukning. Den genomsnittliga mannen spenderar 36 minuter på samma aktiviteter. Här är inte planering och inköp av varor inräknat – också där lägger kvinnor mest tid. – De olika förväntningarna på kvinnor och män skapar olika livsvillkor, trots att både kvinnor och män förvärvsarbetar. På individnivå ser det naturligtvis olika ut, men många individer av samma kön uppger ändå det statistiken visar. De här mönstren som ger kvinnor och män olika förutsättningar och skapar ohälsa genom till exempel stress behöver förändras, säger Lisa Andersson Tengnér. – Trots mycket prat om jämställdhet i hemmet visar vår undersökning att vi har mycket kvar att göra. Räknat per månad, eller per år, blir skillnaden mellan könen oerhört stor. Vi förväntade oss inte så här stora skillnader när vi genomförde undersökningen, säger Anders Molinder, vd på Aptit.