Kungafamiljernas mat- och dryckesvanor granskas
Kungafamiljernas mat- och dryckesvanor specialgranskas liksom dryckesseder bland svenska män ur medel- och överklassen när Vin & Sprithistoriska Museet delar ut stipendier.
Den 14 november delar Vin & Sprithistoriska Museets ut sina årliga stipendier till vetenskaplig forskning kring alkoholdrycker. I samband med stipendieutdelningen presenterar stipendiaterna sin forskning.
Följande personer tilldelas årets stipendier:
Kunglig spis från Karl XIV Johan till Carl XVI Gustav
50 000 kr tilldelas fil dr Ulrica Söderlind för hennes forskning kring släkten Bernadottes mat- och dryckesvanor. Ulrica Söderlind kommer att undersöka hur faktorer som exempelvis matkultur, trosuppfattningar, ideologier och arv från barndomen spelat in när de svenska monarkerna och deras gemåler valt mat och dryck. Hennes källmaterial består bland annat av den unika samlingen av närmare 15 000 matsedlar som finns bevarade i det Bernadottska familjearkivet. Ulrica Söderlind, som två gånger tidigare tilldelats museets stipendium, är ekonomhistoriker och marinarkeolog vid Stockholms universitet och Södertörns högskola och speciellt inriktad på forskning kring mat och dryck i olika tider och geografiska områden. Hon har bland annat publicerat böckerna Stormatstiden -mat och dryck under svenskt 1600-tal (2010) och Nobels middagar (2005).
Odödlighetsdrycker
25 000 kronor tilldelas professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet Britt-Mari Näsström. Näsströms projekt handlar om odödlighetsdrycker i den förkristna nordiska mytologin. Den dryck som först omtalas i den fornnordiska skapelsemyten är visserligen mjölk som strömmade fram i floder och som livnärde jättar och gudar i urtiden men annars är det mjöd och öl som omnämns. Föreställningen om en dryck som kan skänka evigt liv finns till exempel i myter som skildrar vattnet i Mimers brunn, den källa som enligt den nordiska mytologin fanns under en av världsträdet Yggdrasils rötter.
Britt-Mari Näsström är specialiserad på fornnordisk religion och har skrivit flera böcker i ämnet bland annat Blot (2002) och Nordiska gudinnor (2009)
Nykterhetens blinda fläck
Hanna Enefalk får 25 000 kr för sin forskning om dryckesseder bland svenska män ur medel- och överklassen under perioden 1772-1922. Under 1800-talets stora samhällsförändringar växte ett nytt manlighetsideal fram och i den processen spelade alkoholen och nya dryckesseder en ytterst viktig roll. Överallt där maktens män samlades vid exempelvis riksdagar, i politiska och litterära klubbar, vid universiteten och i det miltära dracks det alkohol. Det kollektiva och ceremoniella drickandet var en del i upprätthållandet av gemensamma ideal av olika slag. Enefalks forskning fyller en viktig lucka i forskningen kring svensk alkolholkultur eftersom det finns förhållandevis få historiska studier av dryckeskulturen bland de mer välbeställda i samhället.
Hanna Enefalk som är fil dr i historia vid Uppsala universitet är numera verksam vid SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.