Richard Tellström har granskat ett urval av anmälningar om restaurangdiskriminering som har lämnats in till de fyra ombudsmännen DO, HO, Homo och Jämo under en dryg tvåårsperiod. Totalt rör det sig om 40 ärenden av 288. Syftet var bland annat att försöka svara på frågan varför vissa kroggäster diskrimineras. För ju fler gäster desto bättre kan man ju tycka.»Det började som ett skott i mörkret. Jag ville veta vilka positiva

vinster man kan göra med diskriminering, det vill säga negativ

särbehandling. Och jag kom fram till att en restaurang eller nattklubb

i första hand handlar om att hitta rätt slags gästmix och i andra hand

om att sälja mat och dryck«, menar Richard Tellström vid

Restauranghögskolan i Grythyttan.Rätt gästkomposition gör helt enkelt att folk trivs bättre och spenderar mer. Om sedan diskrimineringen av gäster ingår i en medvetet uttalad strategi eller sker omedvetet är svårare att svara på, för vilken krogägare skulle erkänna det?»Det är bara i ett av fallen som ägaren faktiskt erkänner att diskrimineringen har varit en medveten handling«, säger Richard Tellström.Rapporten visar att det är tre gånger vanligare att bli etniskt diskriminerad av vakter i krogkön än inne i matsalen eller baren. För negativ särbehandling på grund av sexuell läggning är förhållandet det motsatta. Och då är det i regel serveringspersonalen som står för den.Trots flertalet anmälningar om diskriminering på restaurang är det endast ett fåtal som leder till åtal.»Vi umgås alltmer i det offentliga rummet, vilket jag tror kommer att leda till fler fall av negativ särbehandling. Men det beror också på att anmälningsbenägenheten ökar, återstår att se hur det påverkar åtalsfrekvensen«, avslutar Richard Tellström.