Tidningen RS chefredaktör Lisbeth Rauden hade samlat en rad personer till paneldebatten Rakt in i Sverige på onsdagseftermiddagen i Almedalen.

Här diskuterades hur nyanlända snabbare ska kunna komma i arbete i restaurang- och fastfoodbranscherna, där personalbehoven är stora.

I debatten deltog Alexandra Sjöberg, utvecklingsledare för snabbspår hos Arbetsförmedlingen, Charlotte Welin Zetterlund, HR-chef, Max Hamburgare, Elof Hansjons, kommunalråd (s), Södertälje kommun, där en tredjedel av befolkningen är kristna från mellanöstern, Eskil Erlandsson, tidigare landsbygdsminister, riksdagsman, (c) Helena Skåntorp, vd, utbildningsföretaget Lernia, Johan Gottberg, krögare, Oliver Mohseni, vd för riskkapitalbolaget Frodas,samt Patrik Karlsson, Arbetsmarknadsexpert, Svenskt Näringsliv

Utgångspunkten för debatten är att restaurangbranschen är en möjlig arena för många arbetssökande nysvenskar, men Lisbeth Rauden framhåller att de så kallade enkla jobben inte är lätta att utföra då de utförs i en komplicerad miljö. De kräver en serviceattityd och förmåga att göra människor glada.

På Max Hamburgare har man lång erfarenhet av att rekrytera brett:

qqVi expanderar och har stora personalbehov och kan inte räkna bort personer som inte helt stämmer med normen. Det som är viktigt är arbetsviljan och glädjen, säger Charlotte Welin Zetterlund..

Visst finns det strukturer som hindrar. Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv påpekar en person som inte har id-papper är svår att anställa, eftersom identiteten är oklar, men han säger också att hela den välmenande apparaten som byggs kring nyanlända försenar inträdet på arbetsmarknaden.

Charlotte Welin Zetterlund framhöll att byråkratin kring unga med tillfälliga uppehållstillstånd innebär utmaningar – det är viktigt att hålla koll på att personens arbetade timmar redovisas rätt – blir det fel riskerar personen att tvingas lämna Sverige.

Södertäljes kommunalråd Elof Hansjons berättar om kommunen där man under lång tid tagit emot nyanlända.

-De unga vi möter när de precis kommit hit har ofta en stark vilja att bevisa vad de kan och de vill lyckas. Glöden kan dämpas en del när de konfronteras med vår tröga mottagningsprocess. Klart det måste finnas regler, men jag förväntar mig att politikerna nu gör reglerna enklare, säger han.

Krögaren Johan Gottberg berättar att han verkligen har försökt anställa nyanlända från Syrien. Efter flera försök gav han upp:

– För att få en nyanländ person med svåra upplevelser bakom sig krävs det en del extra stöd - exempelvis i form av tolkhjälp och psykologhjälp. Det erbjuds inget sådant, säger han.

Oliver Mosheni som driver ett riskkapitalbolag efter lite ovanliga principer. Frodas inriktar sig på mindre företag, företrädesvis i branscher som bankerna inte brukar vara intresserade av. Många av kunderna äger restauranger och snabbmatställen och cirka hälften av hans kunder har bakgrund från andra länder.

qqJag ser egenföretagande som ett alternativ till att söka jobb i Sverige, säger han.

Affärsidén är att hjälpa nyföretagare att etablera sig – för utlandsfödda är byråkratin kring företagandet ännu knepigare än för svenskfödda, och tillgången till expansionskapital är mindre. Frodas tar dessutom en fast lånekostnad, utan förseningsavgifter eller andra krav. Inför investeringsbeslut tittar Frodas på kassaflödet historiskt och gör en prognos utifrån det.

QqDet gör att vi har samma intresse som våra kunder att företaget ska gå bra, säger han.

Förenkling ska kratta manegen för nyanlända. Det är alla paneldeltagare överens om. Om detta ska göras inom befintligt regelverk eller om man bör skrota en större eller mindre del av det är ett tvisteämne.