Restaurangbranschen står inför flera utmaningar
Svenskarna går på krogen som aldrig förr – och aldrig tidigare har prognoserna för branschen sett bättre ut. Men förändrades attityder bland gästerna ställer nya krav på branschen. Det visar en ny undersökning som Kairos Future genomfört.
Rapporten, som är baserad på flera omfattande undersökningar samt djupintervjuer med experter från branschen, visar att 96 procent av svenskarna går på restaurang kvällstid minst en gång per år, hälften av oss gör det minst en gång i månaden. Vi lägger i snitt cirka 900 kronor i månaden på krogen, ännu mer om vi bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö där invånarna spenderar uppemot 1300 kr/månaden. Mest villiga att lägga pengar på krogen är unga människor i åldrarna 25-34 år, det är också dessa som går ut oftast.
Krog- och restaurangbranschen omsätter alltså en stor mängd pengar. Dessutom pekar prognoserna på att branschen står inför en betydande tillväxt och beräknas att ha större ökningar än dagligvaruhandeln framöver. Det visar sig också i statistiken över investeringarna i enskilda krogar som aldrig varit större än nu.
Med andra ord, framtidsutsikterna är väldigt goda men branschen kan inte vila på tryggheten om att svensken gillar att gå ut. Med en ny generation unga vuxna som nu ska introduceras till restaurang och kroglandskapet formas andra typer av beteenden och värderingar som avspelar sig i vad som förväntas levereras som upplevelse. Samtidigt visar Harrysrapporten att det finns flera utmaningar som branschen måste bemästra för att fortsätta vara attraktiv och växa. Trenden är tydlig: de som lyckas förhålla sig till den nya spelplanen kommer att bli vinnare.
Tre tydliga förändringar som formar dagens marknad är urbana livsstilar, en åldrande och mer mångkulturellt befolkning samt en ny syn på nattklubbarnas roll.
Urbanisering. Den starka urbaniseringen innebär växande städer. De inflyttade söker nya tillhörigheter, skapar lokala byar och letar efter genuina upplevelser och varumärken. Dessa nya värderingar och beteenden sprids sedan ut i landet via digitala kanaler.
Vi blir äldre och mer mångkulturella. I Sverige förväntas andelen äldre öka med 30 procent fram till 2050: En fjärdedel kommer alltså att vara 65 år eller äldre om cirka 30 år. Det är en konsumentgrupp som är vana vid ett aktivt nöjesliv och skapar en stor efterfrågan i krog- och restaurangbranschen. Antalet invandrade medborgare förväntas också fortsätta ligga på en stadig nivå framåt. Detta innebär att Sverige fortsätter utvecklas som ett land med många olika synsätt, traditioner och livsstilar.
God natt för nattklubbarna? Nattklubbarna är bland de första som känner av ett minskat underlag. De nya beteendena stämmer inte med de upplevelser traditionella nattklubbar erbjuder. Av Harrysrapporten framgår att 70 procent går på nattklubb max en gång per år. Utvecklingen bekräftas även av branschen där leverantörerna ser ett mönster med minskade volymer till nattklubbarna som en konsekvens.
Förändringar som berör krogar och restauranger kommer även från andra branscher och inte minst av den tekniska och digitala utvecklingen, visar Harrysrapporten. Alla svenskar blir alltmer digitala och det påverkar restaurangupplevelsen. Till exempel, i gruppen 18–24 år uppdaterar 44 procent sin Snapchat före utgång. Under kvällen sjunker siffran till 36 procent och efter kvällen är siffran 32 procent. En gäst på en restaurang eller en krog är således inte ensam i traditionell bemärkelse. Den är uppkopplad mot kompisgänget, familj, bekanta, dejtingsajter och rejtingsajter (exempelvis Tripadvisor). Det skapar en ny konsumentmakt som krögare behöver förhålla sig till, ännu bättre än idag.