– Kommunerna satsar inte mer på maten trots allt prat om matkvalitet. En investering i skolmaten är en investering i ungas prestationer och hälsa, det borde vara viktigt, säger Annika Unt Widell, dietist och projektledare vid Skolmatens vänner.Livsmedelskostnaden 2012 för lunchen i landets grundskolor varierar mellan 5,79 och 16 kronor. Den kommun som ligger högst lägger alltså nästan tre gånger så mycket som den som satsar minst. Snittet är 9,80 kronor.Kostnaderna är redovisade per inskriven elev och inte per ätande elev. När siffrorna bedöms kan det vara bra att veta att ungefär 10 procent av de inskrivna eleverna brukar utebli från lunchen.Enligt kartläggningen kostar skollunchen i gymnasiet något mer än i grundskolan, i snitt 11, 24 kronor.Vill du veta resultaten kommun för kommun, gå in på: www.skolmatensvanner.se/wp-content/pdf/kommuntabeller_livsmedelskostnad_2012.xlsFakta: Skolmatens vänners kartläggning genomfördes bland kommunernas kostchefer, kostansvariga eller motsvarande under mars-april 2013 med hjälp av webbenkäter. 238 kostchefer/kommuner besvarade frågorna i kartläggningen, vilket ger en svarsfrekvens på 82 %. Ansvarig för studien är Fredrik Erfelt på analysföretaget Argument AB.Frågorna om livsmedelskostnaden löd:Vilken var den genomsnittliga livsmedelskostnaden per grundskoleelev respektive gymnasieelev och lunchmåltid i din kommun förra året (2012)? Om du inte kan ange ett exakt belopp, skriv så noga du kan. Notera att vi frågar efter:a/ livsmedelskostnaden, d v s kostnaden för hela lunchen (all mat och dryck, men inte transporter, personalkostnader etc.)b/ endast lunchmåltiden, d v s inte några andra måltider i skolan (frukost, mellanmål etc)c/ kostnaden per elev, d v s räkna inte med eventuella vuxna som äter skollunchen (t ex pedagogiska måltider)d/ kostnaden per inskriven elev – inte kostnaden per ätande eleve/ den faktiska kostnaden för 2012 – inte den budgeterade kostnaden