Dricksen ger sämre löner
Villkoren för att driva krog i Sverige är så dåliga att man är beroende av dricks för att locka kompetent personal. Men personalen menar att den håller tillbaka lönerna.
Dricksen används som ett argument vid löneförhandling, anser nästan en tredjedel av den tillfrågade restaurangpersonalen, och håller tillbaka lönerna. Den är något av ett moment 22.
»Utan dricks skulle du aldrig få folk att jobba på villkoren i den här branschen. Inte på de tiderna och inte under de förutsättningarna«, menar Alex Magnusson, krögare på Aptit i Stockholm.
I snitt ligger inkomsten från dricks på cirka 2 000 kronor per person och månad, vilket innebär att bruttolönerna för servisen hålls ned med ungefär 3 000 kronor.
Dricksen är skattepliktig
Undersökningen visar att restaurangpersonalen i princip aldrig tar upp dricksen som inkomst i självdeklarationen. Det innebär att dricksen utgör en betydande del av svartekonomin, om den samlas upp av arbetsgivaren som i sin tur fördelar den till de anställda.
Betalningen bör då betraktas som om den kommit från arbetsgivaren, som då är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på de drickspengar som betalas ut.