Det är orättvist att skolmatspengen skiljer så mycket i olika delar av landet, anser Livsmedelsverket.»Vi skulle vilja att våra rekommendationer kopplades till skollagen så att det inte bara är kommunens ansvar att se till att det finns kostnadsfri lunch till alla skolbarn, men även att den är näringsrik«, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, till svd.se.Hon påpekar samtidigt att en högre skolmatspeng inte är någon garanti för att maten är mer näringsrik.»En del skolor är duktiga på att laga från bra råvaror utan halvfabrikat medan andra lägger mer pengar på personal än själva maten«, säger hon.Rikssnittet ligger på 4 610 kronor per elev och år. I sammanställningen ingår kostnader för livsmedel, personal och transporter.Trots att det är en ökning konstaterar Skolmatens Vänner att pengarna inte räcker särskilt långt när priserna på livsmedel ökat snabbt. Idag saknar nästan hälften av Sveriges kommuner ett kostpolitiskt program. I ett sådant tar man hänsyn till skolmatens kvalitet gällande näringsinnehåll, variation, andel ekologiskt och andra viktiga punkter. En av sex kommuner saknar dessutom kostchef.