Sex av tio dricksar på krogen
Hur är det, betalar vi dricks eller betalar vi exakt det som står på krognotan? En undersökning visar att det är inte självklart att betala dricks, ungefär sex av tio (63,2 %) gör det. Stockholmarna dricksar mest och norrlänningarna minst.
Dricksandet är till stor del inkomstrelaterat, ju mer du tjänar desto vanligare är det att du betalar dricks.
Bland personer med en hushållsinkomst under 250 000 kronor betalar knappt varannan dricks (47,4%), att jämföra med personer i gruppen med en hushållsinkomst på 250 000 – 500 000 kronor, där betalar 61,5 procent dricks.
I gruppen med en hushållsinkomst mellan 500 000 och 750 000 betalar 70,1 procent dricks. Vanligast är det med dricksandet bland de som befinner sig i gruppen med en hushållsinkomst på mer än 750 000 kronor, här betalar 79,2 procent dricks, det vill säga ungefär åtta av tio.
Även om inkomsten förstås är en tung faktor som avgör vilka som betalar dricks, påverkas det även av den regionala tillhörigheten. Dricksandet är mest frekvent i Stockholm där 71,7 procent av de tillfrågade sade sig betala dricks när de varit på restaurang. Detta att jämföra med göteborgare och skåningar där 63,6 procent säger sig betala dricks. Sämst ställt med dricksandet är det i Norrland där endast 47,9 procent av de tillfrågade säger sig göra samma sak.
Även åldern spelar in när dricksen ska diskuteras. I Verifones undersökning visar det sig att bland personer, i gruppen mellan 40 och 59 år, är det vanligast med dricksandet. Här plussar 70,9 procent av de intervjuade på några extra kronor på notan. I gruppen med personer över 60 år betalar 64,5 procent dricks och i gruppen med folk mellan 18 och 29 år betalar endast 47,2 procent dricks.